Allians för Skellefteå

Allians för Skellefteå

Tillväxt, arbete och livsmiljö

Förslag till åtgärder för att skapa hållbar tillväxt i Skellefteå kommun

Slutrapport från Allians för Skellefteås Arbetsgrupp för Tillväxt

Inledning

Arbetet med att fördjupa sig i tillväxtfrågorna har varit mycket intressant. Inte minst med tanke på vilka unika förutsättningar som Skellefteå kommun har. Entreprenörsanda, uppfinningsrikedom och storslagen natur i en härlig blandning har skapat en livskraft som vi alla kan känna oss stolta över. Den här kommunen har varit hemvist för många världsunika idéer som skapat trygghet och sysselsättning här. I den här rapporten har vi försökt beskriva några aspekter av vad som vi tycker behövs för att vidareutveckla Skellefteå kommuns tillväxtpotential.

Sveriges industri står stark idag. Exportöverskottet är närmare 150 miljarder, vilket motsvarar 6% av BNP. Kapacitetsutnyttjandet är högt och lönsamheten slår alla tidigare rekord. Industriföretagen i Skellefteå kommun utgör inget undantag, det går bra även för dem. Men det gemensamma för hela industrisektorn är att antalet arbetstillfällen stadigt minskar. Effektiviseringar, rationaliseringar och företag som flyttar utomlands gör att vi inte enbart kan förlita oss på industrisektorn när det gäller att skapa fler arbetstillfällen i vår kommun. Vi måste därför få igång en bättre efterfrågan på privata tjänster för det har visat sig vara den stora drivkraften bakom andra länders och regioners sysselsättningsökningar. Förutsättningarna för en ökande tjänstesektor är minst lika bra här som i övriga Sverige. Om det är något vi kanske saknar mer i vår kommun så är det en politik som med både hjärta och hjärna skapar förutsättningar för en hållbar tillväxt.

För tillväxt är inte bara pengar – det är ett förhållningssätt.

Sammanfattning

I den här rapporten har vi försökt samla idéer kring tre fokusområden:

Tillväxt med målet att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och därigenom ökade skatteintäkter och fler innevånare i kommunen.

Attraktionskraft med målet att locka hit fler besökare och nya företagsetableringar.

Verkningsgrad med målet att få mer service för skattepengarna.

Tillväxt kan mätas på olika sätt. Tidningen Affärsvärlden har under flera år använt sig av lönernas reella utveckling i en region som tillväxtmått. Det ger enligt tidningen en god bild över var i landet tillväxt skapas. Skellefteå kommun hamnar på en föga imponerande 215:e plats bland Sveriges alla kommuner. Vi är klart sämst på tillväxt jämfört med andra kommuner i samma storlek och vi är den största kommunen med sämst tillväxt.

För att skapa hållbar tillväxt anser gruppen det nödvändigt att det grundläggande förhållningssättet från kommunens sida ändras. Från förvaltning till utveckling och från att allt ska göras i egen regi till att betydligt mer kan upphandlas. Kommunen ska vara en pådrivande kraft och föra en proaktiv dialog med företagen. Som kommun måste vi våga gynna framgång bland entreprenörer och företag så att vi har råd att ta hand om dem som behöver stöd och hjälp.

Kommunens attraktionskraft är viktig både för att locka hit turister men också för att locka hit nya företag och locka hit evenemang. En organisatorisk tillhörighet för dessa frågor inom Tillväxtkontoret anser gruppen både naturlig och nödvändig.

Den fundamentala skillnaden mellan ett borgerligt synsätt och ett socialistiskt är förhållningssättet till konkurrens. Vi tycker att konkurrens är bättre än protektionism. Konkurrens skapar rörlighet på arbetsmarknaden, utvecklingsdrivande företag och valmöjligheter för konsumenter vad gäller pris och kvalitet. Men konkurrens gör också att verksamheter får läggas ned och ge plats för andra som har en mer anpassad verksamhet till samtiden. Resultatet är dock att i de allra flesta fallen så blir varan eller tjänsten billigare för köparen. För kommunens verkningsgrad, d.v.s. hur mycket service vi får för skattepengarna, anser gruppen att mer konkurrens skapar en bättre verkningsgrad.

Alliansgruppen för tillväxt föreslår:

Att kommunen aktivt ska gynna företagande

Satsning på förnyelsebar energi

Satsning på hälsoturism

Att en Norgeambassad upprättas för att utveckla turismen från Norge

Öka attraktionskraften genom att tillåta strandnära bebyggelse

Utveckla samarbetet med de etablerade biltestföretagen

Utveckla marknadskonceptet Guldriket

Satsning på forskning och utveckling

Aktiv bearbetning för att locka hit kärnföretag och statliga verk

Utveckla förädlingskedjan inom tränäringen

Erbjud el-intensiv industri förmånliga villkor

Säkerställ att testanläggningen för etanolproduktion hamnar i Skellefteå

Etablera ett destinationsbolag tillsammans med turistnäringen

Tydliggör rollen för Tillväxtkontoret

Säkerställ tillgången till lokalt riskkapital

Inrätta en glesbygdsbank med kommunen som garant

Inrätta en lokal arbetsförmedling

Förenkla regelverket och minimera de administrativa kraven på småföretag

Underlätta för företagen att anställa kvalificerade företagsadministratörer

Stötta lokala näringslivet med lokal ursprungsmärkning

Marknadsför tillväxt

Inför flexiblare system för tillsynsavgifter

Skapa tillväxt med hjälp av kultur

Nysatsning på turismen inom Tillväxtkontoret

Skapa koncept för att locka hit kryssningsturism

Etablera ett resecentrum i Skellefteå

Aktiv marknadsföring av kommunen som etableringsort

Formulera en strategi för hur stadsmiljön ska utvecklas

Flytta dragningen av E4 till Östra Leden

Inled dialog med restaurangerna om förbättrade öppettider

Intensifiera arbetet med att planera fram attraktiva tomter

Fortsatt utveckling av universiteten i Skellefteå

Uppmuntra tillkomsten av avknoppningsföretag från universiteten

Riktad satsning på studentkultur

Inrätta en kunskapsbank för företagande

Förbättra verkningsgraden av de skatter och avgifter som betalas till kommunen

Utveckla alternativa driftsformer för de kommunala verksamheterna

Tillväxt

För att skapa tillväxt anser gruppen det nödvändigt att det grundläggande förhållningssättet från kommunens sida förändras. Kommunens dubbla roller med att både vara en dominerande köpare av allehanda service och tjänster och att i de flesta fall också vara arbetsgivare åt dessa ”tjänsteföretag”, faller alltför ofta till den egna organisationens fördel. Lägg därtill att 8,444 anställda är en viktig väljarkår att värna om för den styrande vänsterkartellen, så skapas ett näringslivsklimat som inte helhjärtat fokuserar på tillväxt utan snarare på den kommunala förvaltningens utveckling. Att tillväxt inte skapats de senaste 15 åren visar Affärsvärldens tillväxtanalys. Skellefteå är klart sämst på tillväxt jämfört med andra kommuner i samma storlek. Skellefteå är också den största kommunen med sämst tillväxt.

Förhållningssättet måste ändras från förvaltning till utveckling och från att allt ska göras i egen regi till att betydligt mer kan upphandlas. Tillväxt ska stå högst på dagordningen. Kommunen ska vara proaktiv i dialogen med företagen och vara pådrivande för att skapa tillväxt. Kommunen har också ett stort ansvar när det gäller att skapa ett klimat där allmänheten tillåts vara positiv till entreprenörers och företags framgångar.

Gynna framgång så att vi har råd att ta hand om dem som behöver hjälp.

Nya utvecklingsbranscher
Inom området nya utvecklingsbranscher har gruppen diskuterat kring Skellefteå kommuns möjligheter att skapa tillväxt inom nya branscher.

Miljövänlig energi
Skellefteå Kraft som ägs av kommunen är något av juvelen i kronan. Med kraftverkets inriktning på miljövänlig och förnyelsebar energi, i kombination med t.ex. etanolproduktion har kommunen en unik möjlighet att inta tätpositionen inom området miljövänlig energi. Tillsammans med satsningen på biogas kommer vi att kunna erbjuda innevånarna och företagen i kommunen miljövänlig energi både som elström och drivmedel, en konkurrensfördel som få andra regioner, både nationellt och internationellt, kan erbjuda.
Nya energiområden som t.ex. biodiesel kan också det ingå i satsningen på miljövänlig energi.
Miljövänlig energi minskar luftföroreningar och det kan utnyttjas när det gäller att locka hit turister.

Hälsoturism
Vi har ett stort lasarett och där finns spetskompetens inom bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Vi har ett bra klimat där det inte är för varmt på sommaren och för det mesta relativt milt på vintern. Vi har många vackra utflyktsmål och många turistföretag som kan erbjuda upplevelser med hög kvalitet. Allt detta går att paketera till hälsoturism. I södra Europa dör människor med t.ex. hjärtproblem i förtid därför att det är för varmt där på sommaren. Här finns en stor potential att vända charterströmmarna till oss och erbjuda upplevelser, specialistvård inom räckhåll och ett njutbart klimat, allt snyggt paketerat.

Norge
Norrmännen står inte längre bara för 75% av beläggningen på våra campingplatser, de köper i allt större utsträckning hus här i kommunen. De fullbelägger bilverkstäderna på somrarna och de spenderar mycket pengar i våra butiker. Men vi erbjuder inte mycket själva och framförallt så vårdar vi inte denna otroligt viktiga kundgrupp på rätt sätt. Vitbergsbadet har varit en turistmagnet men där behövs en ordentlig utveckling och upprustning. Bygg väldens längsta vattenrutschbana utmed Vitberget. Upprätta en ”ambassad” för att visa norrmännen att vi värnar deras närvaro här. Starta norsk-svenska handelsdagarna med en handelsmässa mitt i sommaren. Utveckla den politiska dialogen med vänorter i Norge.

Strandnära bebyggelse
Skellefteå kommun har en lång kuststräcka och många sjöar. Men vi har ett snävt synsätt vad gäller möjligheterna att bygga nära vatten. Återigen bör vi kunna vara proaktiva och skapa möjligheter för människor att bygga både stort och nära vatten. Det är ett konkurrensmedel som går att marknadsföra Skellefteå i andra regioner med.

Biltest
Utveckla samarbeten med de redan etablerade biltestregionerna för att bygga upp Skellefteå som ett komplement till dessa orter.

Guld
Hur många orter i både Sverige och utomlands producerar guld? Inte många. Här går att utveckla både turistnäringar och kommersiella näringar kring guldet. Glasrike i Småland kan kanske vara en förebild.

Forskning och Utveckling
Med två universitet i en och samma stad har Skellefteå en bra plattform att bygga upp forskning och utveckling inom olika områden. Idag bedrivs forskning inom träteknologi, mobila nätverk, elektromagnetisk störning, fritid och hjärta i Skellefteå. Här finns potential att utveckla med t.ex. forskning inom datorgrafik och dataspel där det redan idag finns utbildningar här.

Större företagsetableringar inklusive statliga verk

Kärnföretag. På många orter har den lokala företagsutvecklingen drivits på av ett dominerande företag som behövt underleverantörer eller samarbetspartners. Exempel på dessa företag är IKEA och vårt eget Boliden eller varför inte bioteknikforskning som ger avknoppningsföretag. Att hitta potentiella kärnföretag och bedriva en aktiv marknadsföring mot dessa är Tillväxtkontorets kanske viktigaste uppgift.

Statliga verk. Att ha ett statligt verk på orten har ungefär samma effekt som ett kärnföretag som beskrivits i punkten ovan. Det är därför viktigt att vi utvecklar bättre kontakter med regeringskansliet och centrala myndigheter för att vara med i matchen om och när statliga verk ska etableras.

Träförädling. Trä- och skogsindustrin är en viktig del av vårt näringsliv. Vi bedriver forskning inom trä och råvaran finns här. Men lika fullt är det svårt att utveckla företagen uppåt i förädlingskedjan. Martinssons och Svenska Träbroar är två exempel på där utvecklingen går åt rätt håll. Till viss del beror trögheten i utvecklingsarbetet på ambitionsnivån hos föregen. Men det beror också på bristen i samordning av de resurser som finns, allt från råvaran till forskning, design och försäljning. Här finns mer att göra från kommunens sida, inte minst att formulera en strategi över hur kommunen vill se träindustrin utvecklas.

El-intensiv industri. Vår unika tillgång till förnyelsebar energi till konkurrenskraftiga priser är en konkurrensfördel som bör utnyttjas för att locka hit elintensiv industri.
Konkurrensmedlet är inte bara pris utan även leveranssäkerhet, miljövänlig energi och möjligheterna till ett nära tekniksamarbete kring energifrågor. Rönnskärsverken är ett bra exempel på det senare där överskottsånga från processen används till att generera både el och fjärrvärme.

Etanolindustri. Skellefteå Kraft driver ett etanolprojekt i Örnsköldsvik där etanol framställs ur trä. Projektet är världsunikt och resultaten är mycket lovande. Nästa steg i utvecklingsarbetet är att bygga en fullskalig testanläggning där etanolframställningen kombineras med ett kraftvärmeverk för att på så sätt höja den totala energieffektiviteten. Detta är en möjlighet som Skellefteå kommun inte får missa eftersom världens blickar kommer att riktas på en sådan testanläggning.

Destinationsbolag. Turismen är redan idag viktig för Skellefteå kommun och där finns också en stor utvecklingspotential. Det är därför viktigt att lyfta fram en sådan satsning och därför föreslår gruppen att kommunen genom Tillväxtkontoret medverkar till att ett destinationsbolag bildas i samarbete med turistnäringen.

Lokal företagsutveckling

Tillväxtkontoret. Tillväxtkontoret är bra idé som behöver fortsätta att utvecklas. Rollen för Tillväxtkontoret behöver också tydliggöras, liksom dess organisatoriska tillhörighet. I kommunens budget för 2006 finns inte Tillväxtkontoret omnämnt annat än som en post för näringslivsutveckling under ”Oförutsedda behov” i kommunstyrelsens till förfogande konto.

Lokalt riskkapital. Behovet av riskkapital i kommunen är stort. Bankerna har helt lämnat riskkapitalmarknaden och de instanser som har till uppgift att stödja nya idéer med riskkapital intar en alltmer återhållsam attityd. Det bör undersökas noggrant vilken roll kommunen kan ha i att skaffa fram riskkapital till nya idéer och projekt.

Investeringslån. Om riskkapital är en bristsvara för nya idéer så är investeringskapital en bristvara för företagen i glesbygden. Kommunen bör undersöka om de kan stå som garant eller borgenär för en ”glesbygdsbank” som skulle ha till uppgift att låna ut pengar till företag i glesbygd som vill växa. Här finns möjligheter att utveckla samarbete med både Övre Norrlands Kreditgarantiförening och ACKRA Invest.

Lokal arbetsförmedling. AMS har ett otydligt uppdrag från regeringen som resulterar i passiva bidragstagare och slentrianmässig jobbförmedling. Detta borde klaras bättre med en lokal arbetsförmedling som bygger nätverk med lokala rekryteringsföretag och på så sätt kan ge en bättre service till både personer som söker jobb och företag som söker arbetskraft. De statliga medlen som pumpas in i AMS kan förvaltas bättre om ansvaret är lokalt.

Regelverk. Nystartade företag och småföretagare får ägna alltför mycket tid åt administration istället för att koncentrera sig på att utveckla sin affärsidé. Kommunen kan här spela en viktig roll i att minska sina administrativa krav på företagen och även att hjälpa till med rådgivning.

Kvalificerad företagsadministration. I de allra flesta små- och medelstora företagen i Sverige ägnar ägaren/vd’n för mycket tid på administration och för lite tid på att vidareutveckla sin affärsidé. Och skälet till att de inte i tillräcklig utsträckning koncentrerar sig på affärsutveckling är ofta att de inte anser sig ha råd med t.ex. en civilekonom som tar hand om ekonomin. Samtidigt är ett stort problem inte bara i Skellefteå utan i hela landet att de som utbildar sig vid universitet och högskolor inte får ett jobb som motsvarar deras utbildning. Det innebär att de konkurrerar ut arbetskraft med lägre utbildning som i slutänden tvingas leva på samhällets resurser. För kommunen innebär det att den livsnödvändiga tillväxten hämmas med uteblivna skatteintäkter som följd. Situationen belastar alltså kommunen både på intäktssidan och på kostnadssidan. Det finns alla skäl för kommunen att undersöka möjligheterna att stötta företag som anställer civil spetskompetens i sina företag med t.ex. reducerade sociala avgifter. Skellefteå bör lyfta frågan till regeringsnivå och verka för att bli en försökskommun.

Lokalproducerat. För att stötta det lokala näringslivet och den lokala handeln kan en idé vara att märka varorna med en symbol som talar om att den är producerad i Skellefteå kommun.

Marknadsför tillväxt. Markera att det startas nya företag genom att hjälpa till med marknadsföringen. Flagga eller sätt upp en skylt vid infarterna till stan.

Skatter

Tillsynsavgifter. Inför ett flexiblare system med tillsynsavgifter så att de kan debiteras per tillfälle istället för som årsavgifter.

Tillväxt med hjälp av kultur. Väldigt mycket pengar spenderas inom kulturen i sin bredaste definition. Att bygga vidare på Skellefteå som kulturhuvudstad i Norr- och Västerbotten är inte bara till gagn för alla kulturintresserade utan i högsta grad tillväxtskapande. Några fakta:
1. Skellefteå ligger mycket strategiskt mellan Luleå och Umeå, inom en radie av c:a 13 mil finns det strax under 400.000 människor.
2. Skellefteå har en mycket bra historik beträffande större evenemang/arrangemang inom såväl musik som sport och ett antal ytterligare områden.
3. Skellefteå har ett mycket stort och välkänt Scandic-hotell som tillsammans med Expolaris Kongresscenter utgör en mycket stabil bas för vidare utbyggnad av Skellefteås kulturscen.
4. Nordanå är en mycket värdefull del av Skellefteås kulturscen.
En utbyggnad av Skellefteå ishall, numera Skellefteå Kraft Arena är väldigt viktig för ishockeyn och dess utövare och åskådare. Dock skulle det vara av intresse att se till att de för övrig kultur så viktiga parametrar i form av byggnadstekniska åtgärder och ytterligare funktioner i Skellefteå Kraft Arena tillvaratas i planering, konstruktion samt genomförande. Detta för att säkerställa att Arenan går att utnyttja till andra typer av evenemang utanför sporten som t.ex. konsert, mässor m m. Dessa parametrar finns tyvärr inte med i den redan tighta budgeten för ombyggnaden av arenan.
Då det gäller Nordanå så vill väldigt många inom kulturen att Skellefteås nya teaterscen skall byggas där. Gruppen önskar att Nordanå får fortsätta att vara det stora området utanför stadens centrum där vi kan samla allt inom museum, kulturutbildningar, marknader och sådant som passar inom detta fantastiska natursköna område intill Skellefteå älv.
Beträffande en ny kombinerad kongresshall / teaterscen så torde Expolaris Center vara det självklara valet att satsa på med redan befintlig personalorganisation och närhet till ett stort hotell, samt anslutning till stadsbiblioteket. Dock skulle gruppen önska att man höjer blicken en aning, antalet sittande åhörare bör vara i storleksordning 1000-1250. Alternativ i Skellefteå med upp till 600 sittande finns ju redan. Detta i kombination med att man bygger en fullstor teaterscen.
Dessa två parametrar innebär ju givetvis att kostnaden ökar, dock väldigt lite utslaget per sittplats och då har man mycket större möjligheter på intäktssidan. Då det gäller större kongresser så är de ofta över 1000 personer och denna kundgrupp är mycket intressant med allt vad det innebär i hotellnätter restaurangbesök samt shopping.
Dessutom kräver de större teater samt musikuppsättningarna att det finns en möjlighet att sälja fler biljetter än idag i befintliga lokaliteter. Skulle denna kongresshall bli verklighet kommer även Scandic / Hilton att önska ytterligare fler hotellrum.
Idag finns det ett antal arrangörer inom evenemangs och artistbranschen som söker lämpliga orter i Sverige att förlägga sina arrangemang till.
Detta genererar en stor möjlighet för Skellefteå att etablera sig som en självklar partner till dessa arrangörer.
Dessutom finns det ytterligare parametrar att betänka i detta ärende:
1. Antalet personer som uppnår pensionsåldern i Skellefteå kommer liksom i övriga Sverige att öka. Dessa personer spenderar gärna pengar på kultur.
2. Att bygga stolthet för sin stad i form av en ny kongresshall/teaterscen anser gruppen vara viktigt.
3. Kongresser möjliggör att personer som aldrig har varit i Skellefteå får möjlighet att se vår fina stad och dess innevånare.
4. Ett rikt kulturutbud med möjligheten till fest och glamour är något som bygger stolthet och ger personen en viktig känsla av att tillhöra en stad/kommun som har en framtidstro.

Attraktionskraft

Turism.
Turismen är en viktig näringsgren för kommunen. Den omsätter stora summor och sysselsätter många. Trots det finns det mycket som kan utvecklas och förbättras. Hälsoturismen som beskrivits ovan är ett exempel. Det viktiga är dock att det finns ett helhetsgrepp kring turismfrågorna och en övergripande strategi som talar om vad kommunen vill på kort och lång sikt. En organisatorisk tillhörighet inom Tillväxtkontoret är både naturlig och nödvändig för en strategisk satsning på turismen. Här nedan följer några idéer om vad som specifikt kan utvecklas inom turismområdet, utöver det som redan finns etablerat.

Kryssningsturism. Kryssningsturismen är den snabbast växande nischen i världen. Totalt beräknas passagerarantalet öka från dagens 9,8 miljoner till 20,7 miljoner år 2010, en fördubbling på 5 år. I Europa är utvecklingen ännu starkare, där väntas kryssningsturismen öka nästan 4 gånger, från 1,3 miljoner till 5,3 miljoner passagerare under samma tid. Den här ökningen sker inte bara på de redan etablerade rutterna utan en stor del av ökningen består i kryssningstrafik till nya destinationer. Med djuphamnen i Skelleftehamn har vi ett bra utgångsläge att få den nya kryssningstrafiken att stanna till här. Tillgången till bra turistattraktioner och vacker naturmiljö skapar bra förutsättningar att skräddarsy lösningar för kryssningsturisten.

Resecentrum. Etablera ett nytt resecentrum i Skellefteå. Med ökande turism behövs också förbättrad service gentemot turisterna. Resecentrum ska inte bara fungera som informationsdisk utan även bedriva aktiv marknadsföring av Skellefteå. T.ex. marknadsföra flygplatsen mot researrangörer eller hamnen mot inlandskommunerna.

Företagsetableringar
Genom Tillväxtkontorets arbete finns det en bra bild över behoven vid företagsetableringar i kommunen. Gruppen föreslår att nästa steg är att aktivt åka land och rike runt för att sälja in kommunen som en bra etableringsort. Avsätt resurser som har till uppgift att vara fältsäljare av Skellefteå kommun.

Stadsmiljö
En viktig del i attraktionskraften, både vad gäller turism och företagsetableringar, är stadsmiljön. Vem vill turista i en stad där stadskärnan består av servicehus och kommunala parkeringsplatser när man söker efter shopping, nöjesliv eller rekreation i en fin park. Här har Skellefteå stor potential att bli bättre och det börjar med en uttalad strategi om hur stadsmiljön ska utvecklas.

E4. Flytten av E4 från centrala stan till Östra leden är en viktig faktor när det gäller att utveckla stadskärnan. Med det skapas förutsättningar för att integrera de vackra kulturmiljöerna vid S:t Olovs kyrka med en livfull stadskärna. Luften i centrala stan förbättras också.

Kvällsöppna restauranger. Hur många är inte historierna om både företagare och privatpersoner som haft gäster men inte kunnat bjuda dem på restaurang för att de alla är stängda på kvällarna. Det är inte kommunens sak att diktera öppettider men en dialog med krögarna om vikten att ha kvällsöppna restauranger kan säkert förbättra situationen.

Attraktiva tomter. Trycket på tomtmark i centrala stan ökar. Samtidigt kan kommunen idag bara erbjuda tomter som inte är speciellt attraktiva och som blivit över när de olika stadsdelarna vuxit fram. Arbetet med att planera för attraktiva tomter bör intensifieras.

Utbildning
Universitetens och högskolornas starka påverkan på en orts attraktionskraft kan inte nog poängteras. De orter i Sverige som haft den starkaste tillväxten är också universitetsstäder. Det är därför viktigt att Skellefteå kommun fortsätter att utveckla samarbetet med både Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

Avknoppningsföretag. Främja tillkomsten av avknoppningsföretag från universitetsvärlden genom särskilda åtgärdsprogram.

Studentkultur. Arrangera mer kulturarrangemang riktad till unga 16-30 år. Studenter behöver kultur.

Kunskapsbank. Inrätta en kunskapsbank för näringsidkare där de kan få hjälp med allehanda frågor, typ skatter, löner och avtal, bidrag m.m.

Verkningsgrad

I detta avsnitt diskuteras verkningsgraden av de skatter och avgifter som betalas in till kommunen. Hur kommuninvånarna ska få mer service för skattepengarna.

Alternativa driftsformer
Den fundamentala skillnaden mellan ett borgerligt synsätt och ett socialistiskt är förhållningssättet till konkurrens. Vi tycker att konkurrens är bättre än protektionism. Konkurrens skapar rörlighet på arbetsmarknaden, utvecklingsdrivande företag och valmöjligheter för konsumenter vad gäller pris och kvalitet. Men konkurrens gör också att verksamheter får läggas ned och ge plats för andra som har en mer anpassad verksamhet till samtiden. Resultatet är dock att i de allra flesta fallen så blir varan eller tjänsten billigare för köparen. Den senaste tidens debatt om svenska livsmedelspriserna är kanske ett bra exempel. Här slås det fast att vi svenskar betalar ca 15% mer för vår mat än i övriga Europa på grund av bristande konkurrens i försäljningsledet. I det fallet håller nog de flesta i vår kommun med om att konkurrensen behöver öka för att få ner matpriserna. Men när det kommer till vår kommunala service så blir plötsligt protektionismen det som ska vara drivkraften för att vi ska få lika eller bättre service till lägre priser. 15% motsvarar nästan 5 kronor i kommunalskatt, som skulle kunna ge ökade anslag till socialtjänsten med 800 miljoner kronor per år.

Ett steg på vägen till att få mer för skattepengarna är att uppmuntra idéer till alternativa driftsformer. Men de försök till alternativa driftsformer som hittills gjorts är inte tillräckliga. Många upplever att det saknas den rätta viljan för att ge t.ex. intraprenaderna en ärlig chans att utvecklas. Istället är det återigen detaljstyrningen och kontrollen istället för kvaliteten som är det viktigaste när det gäller att lägga ut verksamheter.

Ett område som också behöver genomlysas är den affärsverksamhet som kommunen bedriver, d.v.s. den kommunala verksamhet som finansieras med taxor och avgifter. Här finns möjligheter att öka andelen köpta tjänster.

Gruppmedlemmar
	Ulf Grape Ordförande Skellefteå ulf.grape@telewide.se
Monica Cederstrand (fp) monac_55@hotmail.com Rob Eriksson (m) e-post kommer snart Jan-Erik Ershag (kd) hagewood@telia.com Bengt Ivansson (kd) Bengt@zone-systems.com Anders Rutdal (c) anders@kage.nu Glenn Wikman (fp) glenn.wikman@argentum.se Gunnar Wiksten (c) gunnar.wiksten@ac.lrf.se

Uppdraget

Arbetsgruppen skall utarbeta ett program för ökad tillväxt och attraktionskraft i Skellefteåregionen. I detta ingår ett förbättrat näringslivsklimat, infrastruktur, stads- och boendemiljöer, förenklad kommunal service mot företag, konkurrens och upphandlingsfrågor m m.

Arbetsgruppens ska presentera förslag som tydligt skapar förutsättningar för fler arbetstillfällen i fler växande företag i vår kommun, samt en stabil befolkningstillväxt i Skellefteå kommun under den kommande tioårsperioden.

Arbetsgruppens förslag ska samordnas med övriga gruppers.